ELDFÖDD – Bakom kulisserna av mitt författarskap.

Direkt när jag såg texten som beskrev multiförfattarboken med det vackra och beskrivande namnet ”Eldfödd – vi är häxorna till döttrarna de inte brände” så kände jag hur hela mitt inre kände sitt kall. Jag hade en berättelse som skulle bli skriven, en historia som nu ska fram, en röst som behöver bli hörd, en visdom som ska ta plats. Det triggade förstås först upp en massa rädsla också som alltid när man ska skala av sig mer av den omtalande löken och visa mer av sig själv, sitt djup, sin styrka. Att våga ta plats osv…

Något som dessutom var lite komiskt i det hela var att jag i mitt inre visste att en kär vän skulle vara med i boken innan hon själv visste det och innan jag bestämt mig hur jag skulle själv skulle göra… Mitt fokus var alltså i första läget att försöka få med henne i detta fantastiska bokprojekt. Men universum visade fort och tydligt att jag inte skulle komma undan och jag fick de sparkar i baken jag skulle ha för att förstå detta. Visp så var mitt kapitel klart och allt var i rullning. Mitt i processen så välkomnades sedan vännen jag tänkt på från början in i teamet och det var en härlig bekräftelse på något som känts så menat från början. Redan skrivet i stjärnorna men på jorden går det ibland lite segt först.

I alla fall nu är vi i full gång mina fantastiska medförfattare och jag. Kapitel, författarbio samt fotografier inlämnade för första ”granskning”. Spännande, pirrigt, härligt! Ingen av oss visste nog riktigt vad det skulle innebära och vilken kraftfullhet som fanns i det beslutet vi tog där för ett antal veckor sedan.  Vi har blivit ett team som går djupt i våra inre sår. Stöter och blöter, läker och helas. Så häftigt måste jag säga. Jag är samtidigt tacksam att jag har min bok sedan innan där jag verkligen skrivit av mig, processat och delat smärtsamma sår. Jag vet hur jobbigt det kan vara men jag vet också hur kraftfullt det är på vägen att läka sig själv och ”plocka hem” mer av det som verkligen ger styrka framåt och ro i ”själen” (eller vad man nu vill kalla det/den). “ELDEN”, “flamman”, “gnistan” men i vilket fall som helst “Den inre källan av visdom” som vill framåt, som vill utvecklas, som vill visa vägen till lyckan, friden, friheten och som vet att vi kan nå framgång på det sätt vi önskar.

Jag har på min väg fram tills nu byggt upp en orubblig tro, visdom, vetskap om att allt är mer och större än vad vi kan ta och tro på. Det är egentligen inget jag ens behöver diskutera eller försöka övertala någon om.  Det är bara sant och det är underbart. Däremot känner jag ett kall att ge denna visdom vidare till fler såklart, vore egoistiskt att behålla den för mig själv. Det händer ju så mycket i världen nu och jag känner att fler och ”nya” perspektiv behövs därute om förändring ska ske osv. Jag känner mig trygg och säker på min väg framåt gällande det. Detta steg som författare i eldfödd har icke gjort den tryggheten och säkerheten mindre direkt. Känner mig otroligt säker och vägled på min egna väg framåt och i takt med det har även min förmåga, klarhet och tillit i att vägleda andra bara förstärkts och fördjupats.

Kapitlet om Tindra (mig) är en del av den processen. Där delar jag med mig om saker som varit betydelsefulla och viktiga senaste åren i mitt liv för att hamna i den vetskap jag är i idag och varför den är så oerhört viktig för mig. Jag tänker att detta kommer väcka flera ”Tindror” till liv därute. Jag vet att denna bok kommer vara speciell och kraftfull på flera plan och jag ser fram emot att ta del av allas läkande berättelser. Själv har jag även tagit steget och beslutat mig för att skicka blanketter till skatteverket om namnändringar. Lägger till Tindra vilket känns som en fullständig självklarhet i detta. Jag är ju en Tindra ju och den “resan” och insikten får jag nog berätta om en annan gång. Behåller också Jessica såklart har alltid tyckt om och känt mig tillfreds med det namnet och Nu mer blir jag även en ”Örtengrenare”, som min kära morfar alltid sa och benämnde oss, igen.

Min medverkan i denna bok väcker givetvis saker inom mig som behöver processas och jag är som alltid ödmjuk och har tillit till de processer som är igång. Jag har genom åren lärt mig att bevara och vara rädd om min energi, noga känna in mina steg och ta dem medvetet. Fortsätter på den vägen nu när marken gungar lite extra. Känner varsamt in vart jag ska sätta nästa steg. För sådan är jag. Jag har inte bråttom någonstans och det ser jag som en styrka för mig. Så viktigt för mig att landa, bara vara, njuta av, i och med det jag är och har i stunden ofta m.m. Känner att jag skulle missa viktiga pusselbitar om jag skyndade framåt men det där kan säkert vara olika. Följ din sanning… Ha tillit till universum, planen och processerna som är igång… våga tro på dem, våga känna dem, våga känna dig värdig det!!!

Jag har i alla fall fått en så underbar och djuptgående insikt när jag mött mig själv senaste veckorna. Har inte mycket till mindervärdeskomplex kvar… yihooo… Har fått titta mig själv över axeln, flera gånger och känt in om det verkligen var sant , medvetet försökt att jämföra mig och min väg med andras osv…  och JAAAA, den är borta… Jihooo. Jag lever MITT Liv fullt ut NU. and I LOVE It…

Jag gillar inte så vidare värst att ta för mig och synas för mycket och det går ju alltid att jobba på men ingen på denna planet ska någonsin få mig att känna mig mindre värd eller betydelselös igen. Det är ett löfte till mig själv och det är där min power sitter nu och framåt. Jag lever, jag njuter och jag är precis den och där jag är menad att vara. Mitt mål är att leva som jag lär, stå upp för mig och mitt, tala min sanning, sprida min visdom. Jag dömer ingen och då kräver jag att icke heller bli bedömd!  Det är ”the power of love” och det lider denna värld som den ser ut idag brist på… så det är en kraft som behövs. Vi är här för att gå vår egna väg men alltid lyfta varandra och bygga känslan av TILLSAMMANS starkare.

Vi är alla så unika och värdefulla på den väg vi vandra och ska inte känna oss vare sig förmer eller mindre värd än någon annan. Ingen vet vår egna väg bättre än vi själva även om vi lever i en värld där auktoriteter så ofta säger sig veta mer och bättre. Jag har fått nog av den världen nu! Så det så! 🙂

Ett sår jag verkligen känt av och som triggat mig mest under resan med ELDFÖDD hittills är detta med att i framtiden kunna tjäna bra med pengar på saker jag älskar. Inte att jag inte tycker om mitt jobb. Jag trivs och har det bra på många sätt men välbetalt för den energi och kraft man lägger ner skulle jag då aldrig kunna kalla det, mitt kommunaljobb. Projektledaren för boken Eleonor Amora är en så fantastisk inspiratör i detta med att våga tro, ha tillit och förstå även pengafödet och attityden ur ett högre perspektiv och i en djupare mening osv. Love you! <3 Varför tycker jag mig inte riktigt vara värd att leva i ekonomiskt oberoende? Det är ju härligt… Samtidigt som jag inte vill att kraven omkring mig och i mig ska hopas i denna strävan. Då skulle det gå emot något inom istället… en jäkla balansgång det där. Tror inte att mer pengar skulle göra mig lyckligare egentligen bara att jag skulle kunna hjälpa fler och lättare kunna göra slag i de största drömmarna och visionerna långt in i hjärtats djup. Allt är möjligt! Jag vet! Men här har jag mycket att jobba på och vet faktiskt inte om jag fixar det i denna livstid. Känns som om något djupt inom mig fortfarande lägger hinder för mig där. Jag hoppas kunna jobba bort det med tiden så att stålarna kan rulla in… om det nu är det som är menat…

Tänk om pengar skulle börja växa på träd… haha

jaja…Jag tänker i alla fall vara lycklig och nöjd under tiden för något jag verkligen vill och ska uppleva i mitt liv som ”Jessica Tindra Örtengen” är lyckan i att få vara mig själv fullt ut. Att hela tiden finna vackra vägar framåt i glädje, kärlek och gemenskap. Att alltid vara närvarande och bjuda in livet och kraften i den villkorslösa kärleken. Att leva som jag lär och på så sätt sprida mina ringar på vattnet för dem omkring. Nära, kära, vänner familj alltid prioriterade men ändå alltid plats för fler på ett eller annat sätt.

Jag kan verkligen inte nog poängtera vikten av att även i fortsättningen få bestämma över min kropp, min liv, mina rättigheter och min frihet. Känner av och märker att det finns krafter som vill förminska och strama åt här men räds dem ej!  Säger bara känn efter noga och gör dina val men döm ingen annan i deras! Vi är alla en unik och viktig del av helheten. Det är även Tindras/mitt viktigaste och kraftfullaste budskap i kapitlet ”Hemma i hjärtat”.

Är du Intresserad av att ta del av hela kapitlet om Tindra och kärleken samt läsa boken där ca 30 fantastiska världs omvändare samlats med sina kunskaper och erfarenheter så är det möjligt för endast en tia på relesedagen i slutet av januari.  <3

Maila mig på Jessica.ortengren@gmail.com så skriver jag upp dig på listan och ger mer info när det närmar sig.

Omstrukturering, förändring, balans

Det är jobbiga och omvälvande tider men även viktiga och magiska på så många sätt anser jag. Mycket balansering som pågår både i våra inre och i det yttre för allt hör ju ihop. Vi är i full gång med att omskapa världen. Hela mänskligheten är med på resan vare sig man vill eller inte, vare sig man vill tro på det eller inte och vare sig man är medveten om det eller inte så är man en viktig del i denna process. Livet vill just nu lära oss LEVA utan att värdera, jämföra eller döma. Hur lyckas vi?

Allt är möjligt. Vi skapar själva vår verklighet inifrån och ut. Detta görs i varje stund och manifesteringen accelererar nu. Vi ser mycket mörker i det yttre och då finns det också i det inre. Vi behöver omfamna det utan att identifiera oss med det. Att gå in i lidandet och eländet ger det bara mer kraft samtidigt som du då ger bort din egna styrka. Att välja att inta rollen som observatör är inte att vara känslokall, egoistisk, respektlös eller stå i avsaknad av empati utan tvärtom, det är att ta ansvar för sig själv och den värld man önskar leva i framåt.  Så det handlar snarare om att värna om det man brinner för och tror på för sig själv, andra och planeten. Självdisciplin och eget ansvar på den nivån är något mycket vackert och väldigt kraftfullt.

Att vi bygger vår egen verklighet inifrån och ut innebär självklart att vi skapar oändligt många verkligheter. Ingen mer rätt än någon annan är viktigt att poängtera. Vi ska aldrig döma eller bedöma någon annans upplevda verklighet. Att värdera sanningar, verklighetsuppfattningar eller sinnesstämningar skapar obalanser och motsättningar och det ökar separationen istället för att ta oss till den enhet vi drömmer om och förtjänar. Den enhet och harmoni vi skapar utifrån våra hjärtans djup och frekvensen av varandet som vi inom oss bär. Den frekvens av varande och existens som egentligen härstammar från den kosmiska källa av ovillkorlig kärlek och kvantkraft som vi alla är en del av. Tyvärr har vi valt att glömma det när vi valde att ”födas” i en den kropp som för tillfället är vårt tempel och hem under jordelivet. Men egentligen är det inte tyvärr för det är en magisk resa vi gör och får förmånen att uppleva med mänskliga sinnen. Jag är så tacksam att vara en del av detta… Att få återupptäcka mig själv till både kropp, själ och ande… bit för bit… Att få integrera sinne, manifestation och medvetande i detta eviga NU. Det är så fantastiskt och jag önskar inget hellre än att alla ska få uppleva det…  

Därför vandrar jag starkare och starkare min väg för jag vet att det är enda sättet att låta andra få göra det samma. Genom att öka sina egna frekvenser och energivibrationer och ta emot de kosmiska koder som når mig så händer även saker kollektivt. Jag varken kan eller vill stanna upp på den resan och ser med tillförlit och spänning fram emot det som komma skall på vägen.

Vet att jag är vägled och beskyddad både från mitt inre centrum och från det yttre kosmos. Jag möter dem och det jag ska möta. Nätverken, synkronisiteten och magin tätnar för var dag. Jag försöker bara hänga med i det ”flow” och de moments (up and downs)  livet ger mig. Observerar och transformeras i de tillstånd det väcker inom mig. För det är just den processen av varande som blivit min sanning senaste åren och som är JAG på något sätt. Kan inte förklara det bättre och logiskt förstår jag det inte alltid själv men tilliten och känslan som fyller mig är övertygande nog. Den är tillräcklig för mig på min väg genom livet och den vill jag gärna försöka dela med mig av till andra även om det inte är lätt. Försöker så frön här och var med texter, ord, möten och är ständigt i egen utveckling.

Vi behöver verkligen varandra och andra i dessa viktiga processer men det inre arbetet kan vi bara göra själva. Balanseringen som pågår just nu är så viktig. När det feminina inom oss möter det maskulina i kärlek och förståelse så sker det även utom. När yttre kunskap och inre visdom möts i en ny sorts vetenskap, mer ren, genuin och äkta så omskapas även världen utifrån de värdena. Saker som inte är äkta och kärleksfulla kommer rasera. Visa kommer säkert uppleva det som mycket smärtsamt men det är nödvändigt för att bygga det nya på en stabilare och medmänskligare grund.  När vi börjar se igenom och ifrågasätta de ”sanningar” vi blivit ålagda men som inte gynnar oss fullt ut.  Vi programmerar nu om oss och världen, bryter mönster, släpper blockeringar och ändrar förutsättningarna för lycka och välmående på riktigt.

Allt är i full gång just nu och går inte stoppa som jag ser det. Det kommer bara accelerera och växa för allas vårt högsta bästa och den vetskapen gör iallafall mig oerhört lycklig och stark inifrån och ut.

Men eftersom vi själva är skaparna av vår verklighet så blir det viktigaste under resans gång att känna in sig själv. Att inte tappa sig själv på vägen för att pleasa andra på deras väg. För att platsa in m.m. Där i ligger det verkliga lärandet i nuet. Ödmjukhet, kärlek och förståelse till sig själv och sin väg men även till andra och deras väg och val i helheten.

Kramar och Blessings Jessica

Vi är alla värda lycka

Men vad är då lycka och hur finner vi den? Det tåls ju att fundera på lite.

Vi jagar och vi söker men vad vill vi finna? Lyckan kanske men vad är i så fall lycka? Jag tror att det finns många olika sätt att definiera den. Min definition är att lyckan finns närmre än vi tror, den finns inom oss och ju mer vi jagar ju längre bort kommer den. I jagandets fotspår föds dessutom sjukdomar och ohälsa så lätt. Vill starkt poängtera att äkta lycka inte är detsamma som att alltid vara glad. Bakom lyckan finns en hel del mörker och tyngd att ta sig igenom också icke att förglömma.

Alla upplevelser jag haft det senaste åren – allt som gjort det möjligt för mig att skriva en egen bok och en massa bloggtexter – har självklart känts helt fantastiskt.  Att djupare och djupare finna min innersta kärna, min sanning, min väg är bland det mest magiska jag gjort och jag önskar att alla kan få uppleva samma sak. Jag arbetar som förskollärare och har funderat en del på hur vi kan läraoch finnas för barnen i detta. För mig är det inre lärandet det viktigaste av allt ändå glöms de lätt bort i dagens förskolor och skolor där andra kvaliteter råder.

Jag önskar att alla människor men framförallt barnen ska få chansen att släppa samhällets stress och dagens måsten. Jag vill att de får chansen att finna sitt innersta, lyssna på sitt hjärta och följa sina drömmar. Jag vet att det är möjligt och tänker kämpa för det jag tror på. Det är jag skyldig både mig själv och de som kommer efter mig.

Jag vet att jag är värd lycka och jag vet också att min lycka inte tar ifrån någon annan sin lycka. I de universella systemet och lagarna finns överflöd av den varan. Men det är svårt för oss att förstå och få fatt i det. Att vara människa på denna jord är inte alltid en lätt uppgift men det är ändå alltid en gåva värd att värna om. Vi är alla värda lyckan… och den finns och räcker till för oss alla, men ändå ser världen ut som den gör när vi blickar utåt! Det är sorligt och smärtsamt men tjänar det någonting till att jag fastnar i den maktlösheten och förtvivlan? Nej jag har bestämt mig för att det faktiskt inte hjälper någon att jag lider för deras skull… Vet att det kan upplevas väldigt egoistisk, respektlöst och kan säkerligen provocera en och annan medmänniska men djupdyk då i de känslor dessa rader väcker… varför väcks de?

Jag tror nämligen att det som i mångt och mycket försätter oss i brist och lidande är våra egna tankar om just detta. Låter säkerligen hårt för en del men jag hoppas samtidigt på att det kan väcka ett inre hopp, tända en gnista och starta en brinnande eld som bränner ner de inre hindren och blockeringarna som ligger i vägen och hindrar lyckan att nå fram. Girighet och ego finns det mycket av men det finns också mycket omtanke, kärlek och medmänsklighet.

Vilken av dessa krafter kommer att förändra världen till det bättre? Vilken av dessa vill DU ge näring åt i ditt liv och i din vardag? Vart lägger DU ditt fokus?

Jag känner sådan ofantlig tacksamhet för alla innerliga möten jag haft genom åren, sista tiden och fortfarande har. Alla människor jag möter hjärta till hjärta och ventilerar livet och varandet med från olika håll. Det stärker verkligen min övertygelse om allas unika värde, syfte och mening på denna planet. Vi läker tillsammans, vi healar världen tillsammans, vi skapar nytt tillsammans. Jag älskar den processen. Den känns så oerhört meningsfull och viktig för mig och jag är tacksam för livets möjligheter till detta.

Att få ta del av andras livsresor och erfarenheter är just nu det absolut mest givande och stärkande för mig och mitt inre och jag hoppas och tror att det så kommer förbli. Det skänker mig lycka och mening.

Min sanning är att alla har rätt till sin sanning. Sanningar och verkligheter ska dock aldrig jämföras genom dömande utan med nyfikenhet som grund.  Då bygger vi den nya kärleksfulla världen tillsammans. Världen där fler sanningar och verkligheter kan få existera jämsides och bära/stärka varandra istället för att slå ner och söndra. För den enda sanning som existerar är större, vidare och mer komplex än vad våra mänskliga sinnen någonsin kommer förstå sig på.

Meningen med livet kanske inte finns utan den kanske vi behöver skapa själva? Jag vet inte? Har länge känt att allt har en mening men allt går ju också att se och vinkla på olika sätt och se ur olika perspektiv och inget är mer rätt än det andra så finn din sanning och mening steg för steg… jag är ganska säker på att lyckan och välmåendet växer i just den processen. Så har det i alla fall varit för mig och är fortfarande. Nog är det jobbigt mellan varven, nog smärtar det och känns sorgset men även ur de upplevelserna av livet kan en styrka växa och blomstra fram. 

Lycka kan också vara mod…

Lyckan kan kännas flyktig men den väntar ändå alltid precis runt hörnet på oss alla. Ibland håller något oss tillbaka och hindrar oss att ta språnget. Att släppa kontrollen och ta sig mot det okända kan kännas skrämmande men det är också där det bästa som någonsin hänt oss kan vänta.

Och den som tycker sig ha letat runt många hörn ska inte inte upp. För vem vet Lyckan kanske väntar just runt nästa och om du inte vågar ta dig runt så väntar den förgäves. Det är inte meningen.

Greppa små frekvenser av Lyckan och håll fast så växer de inifrån och ut.

Kramar Jessica

Hälsosam, medveten, andlig livsstil

I det här blogginlägget ventilerar jag lite kring mina senaste tankar gällande livsstil, välmående och det “andliga” i att vara människa på planeten jorden ur mitt perspektiv i nuläget.

Att vår livsstil och våra val har betydelse för oss kan nog de flesta hålla med om och förstå på ett eller annat sätt. Jag kanske tar det ett steg längre. För mig är alla andliga varelser då vi alla innehar ett medvetande. Vi kan alla tänka, känna och agerar utifrån det. För mig hör våra kroppar och dess medvetande ihop och samverkar hela tiden med varandra både på ett medvetet och ett omedvetet plan. Det innebär i mina reflektioner bl.a. att alla tillsammans skapar det vi står och går i tillsammans utifrån en grundläggande “andlig kärna” och som i de bästa av världar skulle kunna förenas i någon slags villkorslös och kärleksfull kraft? Andlighet står för mig för att ta sig an verkligheten på ett sätt som gör att man strävar efter sitt egna, andras och planetens väl.

Människan tror sig veta så mycket och tycks dessutom tro att det är jorden och mänskligheten som är universums och kosmos mittpunkt. Hur stor är den sannolikheten om vi tänker ett varv till? Hur ska vi någonsin kunna veta och förstå oss på ett oändligt multidimensionellt universum med våra mänskliga sinnen och begränsade intellekt? För mig känns det inte särskilt troligt att vi kommer få grepp om det den vägen! Men det är inte heller nödvändigt i nuläget.

Vad gör vi på jorden då? Vi lever – Kan vi vara överens om det? Vi lever eller kanske är det så att vi borde leva men istället försöker vi överleva? Hur ägnar vi oss åt livet? Hur vill vi leva?

Ett utryck jag tycker om är ”Hur får du ditt hjärta att sjunga och din kropp att jubla?” Har du funderat över det? När känner du glädje, lycka, lust? Vad älskar din kropp att göra? När mår du som bäst? Fråga dig det ofta! Gärna flera gånger per dag. Hur känner jag mig i kroppen just nu?

Fundera på vad som kan vara värt att omvärdera och kanske till och med ändra för att öka ditt välmående, din glädje, din kraft och din livskvalitet. Vad det nu än må vara i form av vanor, kost, tankar, sysslor, umgänge m.m. Du vet, om du vänder dig inåt… vad ditt nästas steg kan vara i processen.

För mig handlar andligheten nog lite om en medveten livsstil och det att fundera över sitt liv och sitt mående samt att sträva efter att ge sig själv möjligheter och förutsättningar till en ökad livskvalitet utifrån det man innerst inne önskar. Samt att aldrig någonsin döma eller smutskasta andra i deras strävan att göra detsamma. Så kan man ju absolut leva sitt liv utan att anse sig minsta andlig också förstås.

Däremot behöver fler göra sina röster hörda gällande de vägar de funnit och där vill jag nu dela med mig delar av min. Som jag ser det kan ohälsa, depression, ångest och andra åkommor till stor del bero på olösta känslominnen, mentala programmeringar, traumatiska barndomsupplevelser och andra livshändelser som spökar både omedvetet och medvetet inom individen.

Även den moderna forskningen trycker nu mer och mer på att våra nuvarande livsstilar och sätten vi lever våra liv på är väldigt avgörande för både psykisk och fysisk ohälsa, vilket ju inte är konstigt alls. Behövs det verkligen forskning för att förstå det kan man nästan tänka?  Många lever stressade liv, samt äter och sover dåligt, vilket också visar sig i sämre mental och själslig hälsa hos både hos barn, tonåringar och vuxna. Tragiskt nog har det visat sig vara som om en global epidemi av ohälsa fått fäste och spritt sig över vårt jordklot.

Just nu är det märkliga tider vi går igenom, en viruspandemi har tagit över så mycket av vår värld, vårt liv, vår vardag. Vi är inne i en stor våg av förändring och många vänder sig inåt pga. karantän, isolering eller för att det känns viktigt att göra det i tider som dessa. Många tankar, känslor, funderingar och insikter kommer till oss! Jag känner både respekt och tacksamhet över vad som är igång just nu även om det förstås är väldigt jobbigt mellan varven med.

Finn dina nycklar till hälsa.

Idag är verkligen vår Hälsa i fokus och vi inser att vi inte kan ta något för givet utan behöver agera och vara i nuet. Skapa de bästa förutsättningar för oss, vår hälsa och vårt liv i varje liten möjliga stund.   Det är också ”andlig livstil” för mig! Att leva i och för nuet. Att se det stora i det lilla och ta till vara på fina stunder, stora som små.

Nu känns det även som om fler och fler också kommer till insikt om hur viktigt det är att stärka sitt immunförsvar och bygga upp det inifrån och att hjälpa kroppen på traven på alla sätt man kan. Det gläder mig för jag har länge tycket att vi behöver se på vår kropp och vår hälsa ur det helhetsperspektiv som det faktiskt är.

Är vi villiga att ändra vårt FOKUS, vårt synsätt och vårt förhållningssätt till vår kropp, hälsa o vård nu? Att vidga vyerna inom hälsoområdet och vinkla perspektiv eller åtminstone öka möjligheterna till häslofrihet och individens egna val i hälsofrågor.

Enligt forskarna har vi genom vår livsstil idag förlorat en stor del av det vi hade naturligt för 40-50 år sedan i vår kost. Vår jord är inte densamma. Våra åkrar är urlakade och våra sjöar försurade. Hela vårt jordklot är nedskräpat och självklart får även vi i oss det skräpet.  Det är idag mycket svårare och krångligare att få i sig det våra kroppar behöver för att fungera optimalt enbart via kosten. Samtidigt är ju våra kroppar fantastiska om vi ger och skapar förutsättningar för den. Vi kan i stor utsträckning påverka vår hälsa och vi kan bygga upp, reparera, balansera och återskapa våra celler och därmed våra kroppar och organ eftersom de är uppbyggda av just celler!
Är inte det fantastiskt så säg?

Ingenting är för sent och allt är alltid möjligt om man inte låser fast sitt sinne vid det omöjliga. Andlighet kan också vara att tänka att livet är mer än det man kan se och ta på ibland. Ta sin chans gör sina val. Leva nu. Följ sin ”ande” dvs. sitt hjärtas väg genom det liv som är en givet och som man skapar tillsammans med andra.



Balans är vägen till allt vi önskar!

Allt vi strävar efter är balans… men balansen som söker oss är inte alltid så tydlig.  

Ganska nyligen har jag förstått något spännande som pågått en längre tid när det gäller att balansera energier inom mig (något som jag anser vara ett spännande, viktigt och evigt arbete på flera plan.) Denna gång handlar det bl.a.a om balansen mellan den lekfulla lilla tjejen och den modiga och kraftfulla kvinnan inom mig. De har nämligen möts på djupet i en varm kärleksfull omfamning som två jämlikar… äntligen.  Dessa tu har tyvärr trott de är i strid med varandra… Tanken kring och mönstret i att du inte kan vara liten, osäker och sårbar och samtidigt fri, självsäker och stark på samma gång har varit så stark. Tron att de skulle vara i kontrast med varandra istället för att verka som ETT i utvecklingens- och lärandets dans genom livet. Jag accepterar, förstår och älskar flickan, kvinnan OCH gudinnan inom mig fullt ut nu. De tävlar inte mot varandra längre och då sker mirakel, djup läkning och innersta frid. De är ju alla betydelsefulla delar av mig.

Flickan som behöver trygghet, ber om kärlek och är samtidigt lite rädd att ta emot. Kvinnan som önskar att få ge all den kärlek hon bär. Om hon bara ger, ger och ger för att hon tror att hon mår bra av det samtidigt som hon gömmer och glömmer av den lilla flickan som behöver, önskar och vill ha men samtidigt är så rädd? Vad händer då? Har ni funderat på det? Kan det vara så att flickan tystnar, att hon minskar sina krav kring vad som är äkta, djup och ovillkorad kärlek. Flickan greppar efter strån men förstår inte att hon egentligen är värd så mycket mer.

Kvinnan däremot är så stark, vill så väl och hoppas så stort men om hon inte ser ”sitt lilla barn” och om hon inte värnar om flickan inom så blir styrkan hennes största fara. Vi tror att hon är stark och fri men hon är så längtande… Ärligt brudar vi behöver förstå att för att fungera optimalt och hålla i längden så behöver vi balans och förståelse mellan den lilla flickan och den starka kvinnan inom oss. Låta dem mötas i en lång omfamning och sluta tro att de är varandras rivaler. De är varandras jämlikar och behöver egentligen varandra fullt ut för at må bra och ta sig framåt i harmoni och lycka. Gudinnan vaknar ännu mer till liv när de båda tar varandras händer och vandrar helt jämsides genom livet. Känner det starkt för allt är ju jag och jag duger som jag är. Jag är tillräcklig helt enkelt. Jag kan släppa prestationskrav, duktiga flickan syndrom, viljan att vara till lags m.m. Jag finns! Jag duger! Jag räcker till och jag är sååå älskad precis som jag är. Jag är värd kärlek och jag är värd att nå mina drömmar. Detsamma gäller DIG! Detsamma gäller alla. <3

Vi behöver sätta gränser – för oss själva men även för dem omkring oss. Vi behöver uttala vår önskan, utrycka våra behov utan att ställa krav, sätta ord på vår sanning och våga leva utifrån vår glädje. Våga tro på att behov och önskningar kommer bli tillfredställeda på ett naturligt sätt när vi helt och fullt vågar släppa kontroll och vågar följa det flöde livet vill visa oss. Vi behöver kanske bara koppla upp till vår lekfulla tjej oftare. Låta henne ta plats och få bli omfamnad – Främst av dig själv men även av andra.  Ta emot kärleken livet vill ge och visa dig/oss. Se alla du möter som dina jämlikar – någon som kan visa och lära dig någonting samtidigt som du alltid har något att ge och visa tillbaka. Möten sker aldrig åt bara ett håll oavsett auktoritet… det är ALLTID en växelverkan och du har alltid enbart ansvar för din egen energi, ditt egna lärande och din hjärtas väg till sanning, välmående och lycka. Men glöm dock aldrig att du alltid sår frön omkring dig…

Är du man kan detta lika gärna likställas med den busiga lilla pojken som vill slå sig fri och den ansvarstagande och kraftfulla mannen som vill skapa ordning och trygghet för sig själv och för alla omkring sig. Finns ju egentligen ingen motstridighet i detta fast att vi energi- och vanemässigt lärt oss att det är så. Våra inneboende och uppbyggda mönster säger att det är antingen eller när det egentligen ÄR och behöver vara båda för att skapa bästa harmonin och lugnet i processen.

Allting, precis allting, i vår värld kan lätt ses som dualiteter i separation med varandra men bör istället börja ses som polariteter och viktiga delar av en och samma helhet anser jag.

Hmmm Hur ska jag förklara vad jag menar med det? Visa bara vet och förstår genom att läsa meningen det är jag övertygad om men sen då? Vad gör vi med vetskapen? Hur för vi den vidare? Hur förmedlar vi det vi vet så att andra kan få veta?  Om vi vill bygga en bättre värld, ett medmänskligare samhälle och det vet jag ju att vi allesammans djupt inom oss vill men då måste vi sluta separera och istället förena. Vi behöver byta ut tanken av separation med känslan av enhet. Är det lätt? Kanske inte… Är det ens möjligt? Absolut!

Kvinnan vs flickan, mannen vs pojken är en symbolik i denna text kring energier inom oss som behöver enas, samverka, balanseras och bli enade. Mörker/ljus en annan. Rätt/fel, maskulint/feminint, yin/yang, introvert/extrovert, inre/yttre, stillhet/aktivitet m.m Allt kan ses som dualiteter och som avsaknad av något annat men allt kan lika gärna ses som polariteter som verkar tillsammans. Växelverkan är avgörande – inte beroenden eller jämförande.  Vi vill så gärna gruppera, sätta emot, bedöma, döma och jämföra utan att på djupet förstå att det enbart gör vår resa längre. Fighten om vem som ska upp på piedestalen och vilka som ska stå bredvid är så uttjatad och tröttsam. Leder ju bara till missnöje, kamp och olycka. Så jag har klivit av den hierarkin och funnit mitt egna lugn, med mig själv, med livet och med Nuet… Jag och ingen annan än jag har ansvar för balansen i mina energier gällande allt. Allt inom mig speglas utanför så det yttre är bästa  läromästare och vägvisaren genom livet. Låter det hårt? I så fall förlåt! Inte min mening men min sanning. Sanningen svider… har gjort det för mig många gånger…  och varje gång så andas jag djupare, blåser på såren, känner in mer och tar nästa steg… Ramlar och reser mig, faller och tar mig upp…

Viktigast av allt är att du litar på att du är precis där du ska på just din resa och att du alltid kan ta dig framåt och finna mer harmoni. Det finns alltid hopp… och vi är aldrig ensamma på vår väg. Känner du dig ensam och utan hopp så sträck ut en hand… våga be om hjälp… till mig eller till någon annan…

Det viktiga är att du vet att du alltid kan ta dig uppåt och framåt… stanna upp… lyssna.. på kroppen… på själen… på det som bär medvetenheten bakom din/vår existens… Vet jag blir djup nu men det är antagligen för jag behöver detta djup för mig själv och för att ta mig vidare från den plats där jag befinner mig just nu… blir du nyfiken är det verkligen värt att utforska vidare, LOVAR! Men annars stanna kvar… Vi har alla våra resor och ingens upplevelse av livet kan någonsin vara mer rätt och sann än någon annans! Det känns som min största mission att sprida jämsides med att alla har rätt och möjlighet till ”ett liv i glädje” där vägen är balans.

Lycka till på din hjärtas väg och din resa genom livet <3

Oro, rädsla, hopp, tro, val och fokus

Vad känner jag i allt som är nu? Vad vill jag förmedla i dessa corona-tider? Vad tror jag?

Att jag har ett brinnande intresse för hälsa och välmående samt en framtidstro som är stor och stark går nog inte många förbi. Inte heller att jag ser naturen och det naturliga som en fantastisk och hållbar väg dit. För mig ingår allt i en helhet och vi alla är på ett eller annat sätt sammankopplade och bildar en enhet. En universell väv av människors och situationer där allt har betydelse och ger ringar på vattnet.

Det blir för mig ännu tydligare nu. Hur världen krymper när alla står inför samma problematik. Hur både separation och samarbeten kommer till sin spets i den processen och hur det river i oss människor på olika sätt. Jag tror på att allt har en mening ur ett större perspektiv men jag förstår också att det kan vara svårt att ta till sig. Men vad vet vi egentligen? Om det nu är så att ingenting har en mening egentligen så är jag en som mår bäst av att skapa mening i det som sker omkring mig och så även i detta.

Hand, Förstoringsglas, Meningen Med Livet, Fråga

Corona är ett elände men inte enbart och helt igenom tänker jag och det finns kanske de som vill kalla mig ”idiot” och det får väl va ok isåfall. Men inom mig väcks nu iallafall hoppet ännu mer, ännu djupare och jag väljer att fokusera på och hålla fast vid det. Jag väljer att se ljuset i mörkret, kärleken i rädslan och ordningen som kan komma ur kaoset. Jag tror starkt på kärleken och godheten och att de står som segrare till slut.  Jag känner det jag känner, gör det jag gör och vill fokusera på medkänsla till både mig själv och andra i den process vi nu går igenom.

 Jag förstår absolut att många känner rädsla och oro. Jag hoppas innerligt att detta snart ska vara över och att så få ska få sätta livet till pga. detta illvilliga virus. Jag känner med alla som på något sätt är i riskgrupp och därför extra känsliga och utsatta. Vi ska alla självklart vara försiktiga och följa alla rekommendationer för att minska smittspridning så långt det är möjligt.  

 Rädsla är ju en känsla bland fler och ska tas på allvar och är helt okej att känna så jag säger inte  ”var inte rädd” för om du känner rädsla och oro så är det precis det du ska göra en stund.  Bara du inte låter den förlama dig och bli din fullständiga och enda sanning. För det finns ju annat att fokusera på också! Jag vill dock sända tacksamhet till er som känner rädslan likväl som jag är tacksam att jag inte gör det och önskar mig slippa bli ”dömd” i det. Allt är som det ska där med. Att skapa panik hjälper ingen och tillsammans skapar vi balansen som till sist tar oss stärkta ur kaoset.

Inte Ge Upp, Motivation, Live, Mod, Njuta Av Livet

Det känns lite som om hela världen håller andan nu och vi ska väl vara så mycket som möjligt för oss själva i det kanske. Karantäner, utbildning på distans, jobba hemifrån, håll dig hemma vid minsta symtom. Någon mening finns det i det med säkerligen. När vi möter oss själva djupt och innerligt kan de mest fantastiska sakerna ske. När vi möter de känslor som bubblar upp i oss utan att döma dem då rensar vi ut dem, då helas vi och då gör vi plats för annat att ta vid. Det är utifrån denna inre kärna vi sedan kan möta varandra hjärta mot hjärta i större acceptans och förståelse och förhoppningsvis skapa en värld utifrån dessa grunder

Samtidigt som vi råds och räds till att hålla oss ifrån varandra, separera oss, isolera oss känner vi troligtvis också en starkare längtan att komma nära. Att umgås, ta hand om, att ha tid med dem vi bryr oss om och älskar. Att få ta till vara på varje stund, njuta av tiden vi har. Leva i nuet och släppa fler lager av de rädslor som håller oss fångna i vårt egna skal. Som hindrar oss från att leva livet fullt ut! Här och NU!

Kan det vara så att vi är i fullgång att skapa balans just nu? Både individuellt och kollektivt! Kan det vara så att universum hjälper oss lite på traven där? På ett sätt vi upplever som vedervärdigt men som kanske ur ett högre perspektiv är vår och planetens räddning? Tragedier har alltid funnits och ofta är de människan själv som skapat dem av olika anledningar. Nu verkar vi tappat greppet ganska rejält. Nu måste vi släppa kontrollen… Det kryper nära nu, kryper oss inpå skinnet, gör oss sårbara och tvingar oss börja tänka på ett andra sätt, se andra möjligheter och fina nya lösningar framåt. Känns redan nu som om saker händer i den riktningen med. Kanske river detta murar så att vi i framtiden kan börja bygga fler broar människor emellan?  Kanske och förhoppningsvis har vi kommit till en punkt där vi måste börja samarbeta och se värdet av varandra på riktigt och i djupet… Äntligen säger jag i så fall. Världen och samhället behöver och har länge behövt en förändring på flera plan.

Så i allt detta spektakel som i sin framfart kan upplevas allt från vidrigt, hemskt, sorligt, galet, oförståeligt till spännande och nödvändigt ber jag dig (och mig) att våga föra din talan, tala din sanning, gör din röst hörd men gör det med omtanke och ödmjukhet för då kan vi skapa mirakel – TILLSAMMANS.

Vi är alla så viktiga pusselbitar i detta. <3 <3 <3

Ta hand om dig! Värna om varandra!

ANDAS…

Kram Jessica

Året som gått och vad jag bär med mig in i det nya…

Hur har 2019 vart för dig? Ta en titt i backspegeln och sätt dina mål framåt! Det är viktigare än man kan tro.

Gott nytt magiskt år

2019 har varit ett omvälvande år som rört om inom på många sätt för mig. Men som också lagt en fin grund för framtiden tänker jag. Förändringar har blivit ett faktum i mitt liv. En flytt, nytt hem, omorganisationer på jobbet och nya människor som kommit in i mitt liv. Jag vet att allt har en mening och jag ser också att dessa förändringar har lett till många fantastiska skeenden och även stärkt mig än mer inifrån och ut. Jag har under det gånga året som jag ser det hämtat hem många pusselbitar till mig själv gällande min inre styrka och trygghet. Jag släpper mer och mer av mänskligt medberoende och kontrollerande i tankar på flera plan och lever i tillit och kontroll av känslor på djupet. Wow vad det tar mig framåt måste jag säg. Vad finns det för behov, mönster och beroenden i mig? Hur styr de mig och mitt mående och hur tar jag mig därifrån? Hur finner jag MIN kraft? Utan att trampa på andra eller ta ifrån dem deras inneboende styrka? Jag vill bara leva i vetskap att vi alla är precis lika viktiga för det är ju så det är! Jag brinner genuint och vill verkligen verka för är att Alla och en var ska förstå sitt eget värde, sitt viktiga syfte och sin plats i denna föränderliga värld. Jag har mer och mer börjat förstå min<3
Relationer har utvecklats på fina och djupa sätt under resans gång. Då inte minst den viktiga relationen jag har till mig själv och mitt egna liv. Jag följer livets flöde och de utmaningar som kommer med tacksamhet. I den processen känner jag även att närheten till dem jag har omkring mig djupnar på något sätt. Antagligen för att det är menat att vara så. Att mötas hjärta till hjärta är det finaste man kan göra som människor även om det smärtar ibland.

Mitt brinnande intresse för hälsa och välmående har även det fördjupats ytterligare under år och även visat på nya vägar som jag vill vandra gällande detta. Själens och vårt medvetandes väl har jag jobbat på i flera år och den hör ju dessutom i detta NU ihop med en fysiska kropp. Vår kropp (den vi äger och färdas i just nu) ska ju gärna hålla länge tänker jag. Jag har jobbat hårt på att tycka om och vara nöjd med både mitt inre och yttre egentligen och kommit en bra bit på vägen. Just nu är jag i en process då jag vill ge min kropp det bästa förutsättningarna att må bra, vara frisk och orka med livet utan att jag ska behöva vända ut och in på mig själv. Att må bra och få vara så frisk som möjligt ska om inte varas svårt tänker jag och det är även det jag nu får till mig viktiga pusselbitar kring känner jag. En dröm och vision är såklart att även hjälpa andra i detta. Hälsa, välmående och kärlek till livet är det som driver mig framåt. Vårt naturliga tillstånd är att må bra och känna glädje allt annat är en indikator på att kropp och själ talar till oss och vill vi ska göra någon form av förändring eller ”omprogrammering” i våra psykiska eller fysiska system.
Kroppen och livet är fantastiska indikatorer för oss om vi bara är villiga att öppna upp och lyssna lite djupare så har vi massa svar att finna … under ytan där i djupet av oss själva… som Uno så fint förmedlar. Det finns många olika steg att ta i detta. Det ena utesluter inte det andra och DU har alltid din väg att vandra… liksom jag har min och känner mig mer och mer bekväm och tillfreds med det. Jag vill gärna vara en ”kanal” och hjälp i detta för dem som önskar vägledning och utbyte av tankar på vägen men kraften och viljan den besitter du själv.


En annan detalj som varit av stor vikt för mig och min resa är att en fin herre kommit in i mitt liv och lyckats ta en större plats i mitt hjärta än jag först trott han skulle lyckas med. Vi har stötts och blötts mot varandra detta år. Försökt att släppa pga. olikheter och rädslor det väckt men av någon anledning alltid slungats tillbaka till varandra. Kemin mellan oss är av ett väldigt speciellt slag känner vi båda. Men vi har lite olika sätt att tackla det hela. Denna man anser inte att vi har själar och har en stor tilltro till läkemedel m.m. vilket ju skiljer sig avsevärt från mig men det spelar ingen som helst roll längre för vår kärlek är ovillkorlig, äkta och fri. Jag vet att vi är precis där vi ska vara, i våra liv, i våra övertygelser och i relationen till varandra. Vi har på ett sätt olika verkligheter inom men lever i, möts och skapar ändå en gemensam som är väldigt stark och fin på något sätt. Våra individuella resor har vi och dem värnar vi båda om men nu har våra vägar korsats av någon anledning vi inte kan förbise. Jag har min syn på livet och varandet och han har sin. Så måste det få vara och det finns en mening med det. Kärleken delar och känner vi starkt ändå och trots allt och det känns magiskt i sig tycker jag. Att släppa kontroll, kapitulera och se vart saker och ting ska leda är av vikt här känns det som. Jag tror ju även sedan innan att det är en viktig del av livet och han (denne magiska man som inte riktigt förstår hur magisk han är) kommer in som en viktig, fin och betydelsefull bricka i ”spelet”, i “livets dans” (eller hur man nu ska uttrycka sig?) Allt kan ju misstolkas vet jag ju men jag har inga problem med att följa den väg universum leder mig genom. Känner mig stark i det och min intuition blir bara tydligare och tydligare.

Jag är den jag är och har äntligen slutat att anpassa mig att plats in i system, mallar och andras liv. Jag vet och känner att jag duger och är älskvärd precis som jag. Jag har kommit till denna värld för att vara JAG fullt ut och i takt med att jag finner innebörden av det känner jag mig både starkare och lyckligare utan prestige och krav. De människor som älskar mig för den jag ÄR kommer alltid vara en del i mitt liv det är jag fullständigt trygg och tillfreds med.

Hur mycket kärlek finns det egentligen världen? Hur mycket som helst tänker jag … gäller bara att navigera rätt! Den kärlek jag förmår uppleva inom speglar sig utom.. det är och förblir min livsfilosofi.
För visst det mörker, oro och förvirring med, t.o.m hat och illvilja mot varandra. Hur svårt det än kan vara att förstå så finns det och tyvärr bygger mycket av dessa energier vår värld just nu. Men vet du va .. ge det ingen energi, fokusera inte där.. utan bygg och tanka din egna energi… Din energi av ljus och styrka… den kärleksenergi du vill se och uppleva mer av framöver …Låt det vara ditt nyårslöfte/mål… att förstärka den energi inom dig som bygger på kärlek och hopp <3 För vi har alla mörker inom oss. Var ej rädd för det och döm det inte. Mörkret är inte farligt det är bara oinformerat och söker förståelse, acceptans och kärlek. Det var så jag började min resa att möta mina ”mörka sidor – mina rädslor, min oförståelse, mitt dömande, min vilja att vara andra till lags, att vara älskad för mitt görande inte mitt varande… oj vad det finns kraft att hämta i detta “sökande”/läkande/healande kära vänner…


2020 närmar sig och jag är väldigt nyfiken och förväntansfull på vad det året kommer medföra. Känner på något sätt att det nog kommer bli ett något lättare år energimässigt men att det kommer jobbas på mycket i det yttre. Att uttrycka sig, kommunicera och måna om sina gränser samtidigt som man värnar om och respekterar andras. Att agera och ta steg framåt mot de mål man önskar och drömmer om i NUET. För mig är det som alltid också oerhört viktigt med balansen. Att alltid vända inåt och ha hjärtat med mig i det jag tar mig för – intentionen och intuitionen är A och o för mig på min väg framåt. Att inte verka i motstånd utan i flöde. Att finna nycklar och möta mig själv mer och mer, djupare och djupare på resan. Jag upplever det lite som om livet öppnar dörrar i hjärtat som jag bara ska in och utforska djupare fast att logiken kanske vill säga något annat ibland. Rädslan kan vara ett hinder på vägen. Allra helst om vi uppehåller oss för mycket i våra sinnen.

När det känns kämpigt får vi vända blicken och fokusera mer på målet. Blir saker för jobbigt, energikrävande och kravfyllt så är det inte rätt just då.. släpp och kapitulera i så fall och ta nya tag … ingen annan än vi själva kan ju ta stegen åt oss men vi kan vara till hjälp för varandra på resan <3

2020 Here we come! Vad tänker jag om detta år? Jo jag tänker kärlek, skaparkraft och manifestation…Nu är det dags för illusioner att falla och nya verkligheter att fästa. Jag är beredd. Jag är redo. Jag tar mina steg, följer mitt livsflöde och griper tag i mitt syfte här och nu mer o mer.
Så nöjd och tacksam men ändå ett brinnande driv att ge mer till mig själv, till andra, till världen. Att få verka ur min innersta drivkraft, i enkelhet men fullt ut i det yttre… Att fortsätta njuta av livet och nuet med alla jag har nära och kära. Och att kunna ge ännu mer till dem runt omkring. Att få människor må bättre, finna sig själva, sin inre styrka, sin kraft, sitt driv.
Men också den så viktiga ”bara få vara-tiden”!! Åh vad jag uppskattar den mer och mer. Att få strosa runt, mysa, själv eller med människor jag älskar. Vill ha mycket sån tid 2020 också. Vikten av familj, närhet och gemenskap på många plan <3 Mer skrivande, mer natur och meditativa upplevelser, mer av allt jag älskar och finner glädje i <3 Gärna ännu bättre ekonomi och större ekonomisk frihet också såklart om jag får önska från hjärtat och det är klart att jag får och ska. 🙂

Andlighet, verklighet, mänsklighet, gudomlighet – Vad är egentligen vad?

Denna fråga jag ställt mig mer och mer de senaste åren. För mig är dessa begrepp tätt sammankopplade och jag skulle vilja beskriva det som en resa. En inre resa i personlig utveckling och självinsikt. En resa mot att bli mer och mer medveten om vem man själv är. Att mer och mer närma sig sin gudomliga härkomst och finna sitt välbefinnande och sin väg i livet. Sin väg till frihet och ÄKTA, innerlig och fullkomlig kärlek. Att vara “Fri som en fågel” i kärlekens och fredens namn. Att släppa mer och mer av “livets bojor” för i detta ingår som jag upplever det även att upptäcka och lära sig se igenom denna verklighetsillusion vi lever i här på Jorden. Vi skapar den tillsammans var sig vi vill det eller ej, vare sig vi tror det eller ej så är vi alla delaktiga och medskapande i den värld vi ser och förnimmer!

Varken andlighet och gudomlighet handlar för mig  om en specifik religion eller trosuppfattning. Ingen eller inget bör se sig som mer upplyst eller “uppvaknad” i mötet med någon annan. Båda har insikter att hämta hem i stunden och alla möten har en mening och däri ligger det stora lärandet som livet vill ge.

Allt hierarkiskt tänk är som jag ser det frånvaro av den renaste och äkta andligheten vi i mångt och mycket strävar efter. Hierarkier separerar och delar upp människor i bra och mindre bra och det är långt ifrån andligt och kärleksfullt i mina ögon. Att döma andra på deras väg genom livet är att slå ner på både dem och sig själv.

Andlighet är för mig att söka svaren inom sig själv och hitta sin mening med våra livsresor. Men självklart kan vi alltid ta hjälp av andra på vägen och stöta varandra genom livet.  Vi har alla olika livsstigar att vandra och det är precis så det ska vara. Det inre lärandet och den andliga utvecklingen handlar mycket om att hitta vägen till sin egen lust och glädje, hälsa och välbefinnande. Det handlar med andra ord inte om att vi ska tycka, tänka och tro lika. Jag skulle nog istället vilja påstå att det är precis tvärtom. Vi ska lära oss att respektera varandras olikheter och se värdet hos varje individ vi möter. Andlighet är främst till för att vi ska finna vår inre kompass och vägen till välmående i kropp & själ.  Ju fler som blir medvetna om detta ju större blir våra möjligheter att påverka vår situation och förändra vår värld. Att fördjupa sin andlighet skulle kunna likställas med att utveckla sitt sätt att ta sig an livet tänker jag. Att tänka att livet vill oss väl. Att livet bjuder på situationer för att växa och ge oss valmöjligheter på olika plan.

Jag tänker att arbetet med att finna och anamma kraften inom oss… kärleken och magin vi bär… gör underverk för våra liv, vår hälsa och vår lycka på sikt. Det ger verkligen ringar på vattnet i det yttre. Livet vägleder oss och vill oss alltid väl. Att göra sitt bästa i alla lägen och tänka att andra faktiskt gör detsamma är en inställning och ett val som skänker harmoni i vardagen. Det handlar inte om att godta och acceptera dåliga beteenden utan snarare att stå upp för sig själv och det man tror på och vandra framåt sin väg. Att vilja väl och göra gott utifrån sina förutsättningar och att nyfiket ta sina steg framåt i livet, det är den högsta nivån av andlig och personlig utveckling anser jag.

Take care…

Do you <3 I do me <3 and LOVE will bring us together <3

Magin bär du inom dig

Denna text började komma till i samtal med någon jag bryr mig väldigt mycket om men ju mer den växte fram så kände jag att den var lika mycket till mig själv och den utvecklades vidare till något jag vill tillägna er alla.

Vad är det för plats du finner när du spelar? När du skapar ny musik? När du släpper kontrollen och låter skapandet ske i en annan slags närvaro än annars? Vad är det för plats jag ”besöker” när jag går in i mitt skrivande släpper hjärnverksamheten och knappt vet vad det jag fått nedskrivet kommer ifrån ibland, mer än från något djupt och kärleksfullt inom mig. Vad är det för plats om inte en plats där magin får spelrum och fritt utrymme. En plats där harmonin växer och den villkorslösa kärleken frodas. Jag vet att den platsen är tillgänglig för oss även vid andra tillfällen i livet också. Jag är övertygad om att den platsen kan, vill och längtar efter att få expandera.

      

Platsen vi befinner oss i våra bästa stunder finns inom oss. Den bär vi med oss. Platsen där kompositörerna skapar sin musik, där musiken blir till för att sedan sprida sig vidare och beröra fler hjärtan. Platsen där konstnären alstrar sina konstverk, hantverkaren tillverkar sina hantverk, författaren genererar sina texter m.m. Platsen där vi kan finna harmoni och mening i både bra och mindre bra stunder i livet.

 

Det kreativa skapandet och hur vi på bästa sätt når och expanderar den platsen ser olika ut för oss eftersom vi är unika i flera olika bemärkelser men tillgång till den platsen har vi alla och där kan vi inhämta kunskap om oss själva, varandra och varandet.

    

Jag vill med detta inte påstå att det är lätt att finna och uppehålla sig där jag vill bara belysa att det faktiskt är möjligt att låta den platsen få expandera i våra liv och det är just tron på den möjligheten som öppnar upp nya rum inom oss. Nya tillfällen där det magiska som livet önskar visa oss också blir synligt och kännbart för oss. Men väljer vi att istället stänga dörrar till det okända och bibehålla murarna runt hjärtat när livet vill visa oss nya vägar så anser jag att man i det valet även väljer att vända magin ryggen. För MAGIN, den som vill visa oss vägen till glädje och vackerhet i livet växer inom oss och speglar sig i våra yttre verkligehter. Anledningarna till att vi ibland (oftast omedvetet men ibland även medvetet) väljer att stänga en dörr som vill visa oss vägen djupare in i hjärtat kan vara många. Ofta är de förknippade med smärta, gamla erfarenheter, upprivna sår, blockeringar invanda mönster. Tron om att inte vara värd eller rädsla att öppna upp/släppa in och förlora. Rädslan denna förlamande rädsla som på flera sätt håller mänskligheten i ett järngrepp både individuellt och kollektivt. Det vi verkligen förlorar i rädslan är oss själva och det är egentligen det enda vi behöver och söker för att greppa lyckan, den lycka vi förtjänar.

Magin handlar för mig också om en ”källa av kraft” en universell källa som vi alla har tillgång till i djupet av det som är vi. Den källan kan vi nå och tillgå på olika sätt (meditation, yoga, kreativt skapande, naturen, mindfullness, rörelse) inget rätt eller fel men vi VET och känner när vi funnit den. Det handlar till stor del om att lära sig stilla tjattret i huvudet och egots ständiga strävan att ha oss under kontroll.

Det finns universella lagar och naturlagar som vi aldrig kan komma runt som människor och mänsklighet. När vi går emot dem gör det ont, då väcker vi motstånd inom oss. Motstånd är rädsla och stoppar upp det flöde av kärlek som vill nå oss. Den mänskliga utveckling som hittills fått råda, religioner, lagar, regler, auktoritetstänk och hierarkier går i mångt och mycket just emot de lagarna som existerar universellt och därför har vi den obalans och det lidande vi har på jorden idag. För mig handlar denna process och resa i grund och botten om att fler och fler människor faktiskt kopplar upp mer och mer till den gemensamma källa av kraft och kärlek istället för att låta sig vara kvar i makten av rädsla och kontroll. Mörkret (det vi upplever som ont) tappar då greppet om oss och ”magin” som uppstår i den processen upplever jag verkligen starkt i min verklighet.

Jag känner därmed inget behov av att förkasta andras verklighet för den är ju också en del av helheten och fyller därför sin funktion. Däremot känner jag ett djupare kall och en brinnande längtan och glädje i att ödmjukt men bestämt förmedla den verklighet som fått starkt fäste i mig senaste åren. Det är som jag ser det egentligen inte i tro på något utanför oss som vi växer som mest utan i närvaron inom. Sen är det yttre också av vikt och värde för vår resa det ena kan och ska inte utesluta det andra. Utan de är i samklang och beroende av varandra. Kunskap och visdom behöver nå varandra och samverka. Har på senaste tiden även stött på alkemi i olika sammanhang och finner det oerhört intressant så det ät nog något jag vill ta reda på mer om framöver för att kunna använda mig ännu mer medvetet om i mitt liv.

Som sagt Magin bär vi inom oss och jag hoppas och tror att fler och fler faktiskt blir villiga och vägleda till att öppna upp mer av den vetskapen och visdomen. För mig är det en viktig del i den mänskliga evolutionen, vägen till lycka och välmående samt en medmänskligare och hållbar värld på flera plan.

 

 

Välkomnar 2019 med öppet hjärta och full styrka

Mitt avslut på 2018 kändes väldigt fint och harmoniskt. Lämnade ännu mer av dåtidens rädslor bakom mig och steg in i något nytt på flera plan… inom som utåt. För visst kan jag erkänna att jag är rädd ibland… men har gjort ett medvetet val att inte låta rädsla skrämma, hindra eller förlama mig – någonsin!! Ett val jag är så stolt över och en utmaning jag bestämt mig för att älska. En stor dos MOD kan nog behövs för att hitta HEM ibland …. samtidigt sker det mesta utan större draman och med en känsla av glädje/lätthet i hjärtat när man släpper motstånd och oro på vägen.

Som jag skrev i tidigare inlägg så är nyckelorden som kommit till mig för 2019 just HEM och MOD. Innebörden och intentionen jag lägger i de orden handlar i grunden om att våga möta livet ännu mer med öppet hjärta och utan att låta rädsla och kontroll styra mig. Mod krävs för att släppa motstånd i förändringar För mig innebär den processen om att hitta Hem i mig själv mer, att finna mer av kärnan och styrkan som är jag och som jag vill utforska djupare. Hem handlar även om att ta hand om min kropp mer, att värna om den, älska den och uppskatta den. Vara nöjd, acceptera och njuta av mitt fysiska jag ännu mer på vägen. Samt kanske det mest logiska i begreppet så står också hem för att söka ny bostad, rensa och skapa mig ”Ett nytt hem” att växa och blomstra i på olika sätt.

Ett år där förändringar säkert kommer ta plats på olika sätt och som kräver MOD men även ökar förmågan att vara, njuta och skapa i nuet. Ett ganska bra nyårslöfte väl ändå: LEV NU <3

Med denna grund, intention och vetskap inför 2019 och det jag önskar framåt la jag mitt ”medicin hjul” för att få fördjupad kunskap och vägledning kring vad det kan innebära för mig. Dessa kort och läggningar är magiska och betydelsefulla för mig när jag väl tar mig tid och gör dem och eftersom jag vet att detta även kan glädja och vara till hjälp för andra så delar jag gärna med mig.

 

 

 

 

Korten jag använder mig av är Healing Kortleken av Lee Seger. Fantastiska på så många sätt i mina ögon.

 

FÖRÄNDRING är kortet som kom upp kring det övergripande temat för 2019 och det klingar ju redan väldigt starkt inom mig. Jag vet att förändringar kommer på många sätt och för många människor detta år och jag har redan bestämt för egen del att ta mig an dem med mod och utan motstånd. Att följa det livet ger och visar. Förändring är något så fint och viktigt när det får växa ur hjärtats djup och källa…

Delar texten som beskriver kortets betydelse så får var och en ta del av det som så önskar.

   

Det översta kortet VÄGLEDNING vill tala om att jag/vi alltid är vägleda på vägen, genom livet. Att det är tryggt för oss att släppa rädsla och att vi kan lita på att vårt hjärtas väg kommer visa sig tydligare ju mer vi är öppna för den. Den viktigaste vägledningen bär vi inom oss och allt i det yttre speglas av den sanning vi bär inom och även den kan förändras över tid. Jag ser livet i sig som den viktigaste vägledningen för mig. Jag öppnar mitt hjärta för situationer, budskap, tecken och känslor livet ger i Nuet. Just Nuet blir viktigare och viktigare för jag anser att det är där skapandet sker. Det är i nuet vi helar våra sår och skapar vår framtid. Spådomar, vetenskap och sådan kunskap som vill tala om och påstå att så här är det, så här blir det är jag därför lite ifrågasättande mot. SAYS who, liksom? Om vi har olika sanningar och verkligheter, vems är mest verklig och sann?

Jag tror på och brinner för den sanning som vill få mänsklighet att må bra och bli mer kärleksfulla och ödmjuka inför sig själva och varandra. Gör vad du vill med ditt liv så länge du inte medvetet skadar andra eller planeten på din väg. Döm inte heller andra i ditt strävande framåt. Vi har alla den unika plats och betydelse i skapelsen som vi ska och därför är dömandet både när det är riktat mot sig själv eller mot andra ett kärleksfullt och medmänskligt beteende oavsett vad vårt sunda förnuft säger till oss i stunden.

Det känslomässiga perspektivet och känslornas betydelse det kommande året visar kortet GENEROSITET. Det tolkar jag som att hjärtan ska öppnas ännu mer och släppa in det icke ”dualistiska” i vårt varande. Finna balans. För i djupet av våra hjärtan finns ingen rädsla för vare sig olikheter, separation eller rivalitet – där finns bara kärlek, tolerans och djup förståelse. När vi är generösa med våra känslor och kunskaper och delar med oss till andra växer vi och utvecklas tillsammans och det är precis det världen behöver i den förändringsprocess som sker nu.

Kortet i söder beskriver det fysiska. Det som under året kommer jobbas djupt och mycket med. Blev glatt överraskad av kortet som kom upp där samtidigt som jag känner att processerna redan är i full gång. Både individuellt och kollektivt tänker jag då. För KUNSKAP behövs det mycket av på olika sätt. All den kunskap, visdom och vetskap som florerar i oss människor behöver mötas, blandas, balanseras och framför allt börja samverka. Finns inget rätt eller fel när vi kommer till kunskaper anser jag. Vi bär alla vår unika erfarenhetsbank och livslärdomar vilka vi varken kan eller ska förkasta vare sig hos oss själv eller varandra.

Här gäller det också att öppna hjärta ännu mer och det valde jag att dra stjälpa och hjälpa kort på för att fördjupa. För hur sjutton hjälper vi oss själva och varandra att balansera och öka kunskapen i världen så att vi kan skapa något bättre än det vi fysiskt står och går i idag. Stjälpakortet blev VÄRDERINGAR. Våra inrotade värderingar kan lätt stjälpa oss i detta arbete. De invanda mönster och tyckanden som är så självklara för oss själva och som andra inte riktigt lyckas leva upp till. De som vill dela upp det mesta i rätt och fel, sant och falskt, gammalt och nytt, bra eller dåligt. Denna dualitet, uppdelning och jämförande kan lätt bygga hinder för oss på vägen. Så vad hjälper oss då.

Där ramlade 2 kort ut ur kortleken när jag blandade och blev ganska fascinerad när jag såg att MOD var ett av dem. Mitt nyckelord på vägen och alltså även ett hjälpord för processerna som rullar på detta år. Mod som leder till ett ännu djupare HELANDE för när vi vågar släppa rädslor och kontroll gällande det livet vill uppmärksamma oss på desto mer inre läkning och hälsofrämjande helande sker inifrån och ut. Såväl Individuellt som kollektivt även där.

Så till sist då.. vart ska hela denna process leda? Vad finns för mening med det? Vad vill vi uppnå under året via detta helande arbete som är så oerhört viktigt om man frågar mig? vad ligger det för intention bakom denna vägledning?

PERSPEKTIV – Japp så klockrent tycker jag. Nya perspektiv. Nya vinklingar på tillvaron där olika kunskaper och erfarenheter av livet och existensen kan samverka och nå balans. Djupare perspektiv på varandet och ett ökat välmående skulle jag hoppas och tro det kan leda till. Kanske växer förmågan hos oss att inta en position i livet och nuet där varken själ eller sinne tillåts styra för mycket utan mer leva i en balans och en harmoni där vi kan observera och nyfiket och njutningsfullt låta livet lära och leda oss steg för steg via upplevelser och händelser i processen. LEVA lite mera NU!!!

Och där kommer även SÅRBARHETEN fram och upp. Som jag jobbat med j det sista åren/året… att våga visa min sårbarhet och det utan att känna som om det vore en svaghet. Vår sårbarhet är aldrig någonsin en svaghet utan en styrka och det var jag även inne på när det gäller att vara generös gällande sina känslor och tankar. Att inte känna behov av att behöva trycka ner dem. Har en del kvar där och är inte ensam om det tror jag. Men tänk så fantastiskt att det kommer upp som hjälpkort inför det nya året gällande att hjälpa sig själv och andra att byta perspektiv på tillvaron och då även som ett steg mot att agera och förändra det som Är till det vi önskar. WOW säger jag på den och uppfylls med tacksamhet. Detta ska jag memorera. <3

Kanske kan en ny sorts empati få fäste i oss människor. Ett känslomässigt tillstånd där vi empatiskt kan se och förstå oss själv, andra människor, situationer vi handlar i utan att känna behov av att försvara, döma, skuldbelägga eller jämföra. Kanske kan sårbarheten leda oss till en plats där vi alla kan mötas i ett mer öppensinnat och öppenhjärtat tillstånd och kanske den villkorslösa helande kärleken kan få växa ännu mer i det yttre såväl som i våra ömtåliga men samtidigt starka inre. Kanske ingen lätt uppgift detta år vill leda oss in på när jag tänker efter men så spännande och vilken fantastisk grund att bygga vidare ett samhälle och en värld kring. Ett nytt paradis på jorden som jag och jag tror många med mig drömmer om och tror på.

Nu måste vi förenas, till en familj, sträck ut din hand någon behöver dig idag. <3 Drömmer vi tillsammans så skapar vi tillsammans. Vi behöver bara en ny platform att bygga framtiden på och den skapar vi NU!

With love and wishes for a very happy and magical new year / Jessica