Vem vet, inte du? Vem vet, inte jag! Vi vet ingenting nu. Vi vet inget idag. Detta har varit lite av helgens tema för mig och tankarna har snurrat en del där. Vad vet vi egentligen om livet och framtiden? Vad kan vi veta? Vad vill vi veta? Vad är det som händer omkring oss? Vart är världen på väg? Frågorna är nog många hos de flesta!
Oerhört många av oss ställer oss säkerligen frågan VARFÖR?
I fredags försökte rädslan bita sig fast i oss igen. Ondska, hemskhet och hat kom nära, vred om våra hjärtan och försatt oss i sorg. Fredagens attack skakade om oss alla på ett eller annat sätt. Men fredagen var tack och lov även en dag då kärleken var väldigt nära och påtaglig för världen är inte svart eller vit. Allt som finns inom oss finns även utanför. Vårt ansvar är att välja fokus! Vad vill vi se? Vad vill vi ha mer av? Nu gäller det att vi tar nya tag och möter världen men en ny sorts beslutsamhet. Starkare, större och klarare – tillsammans för det vi brinner och tror på, tillsammans för kärleken. Det kanske låter klyschigt, banalt, galet för många men det är den sanning som växer sig stark inom mig och som jag vägrar ge upp.
Är världen grym? Är människor onda? Nej det vägrar jag tro! Jag blundar inte för ondskan som ibland landar omkring oss. Det gör ont och gör mig ledsen men jag vägrar låta dessa känslor ta över. Jag vill fokusera på det som är bra. Det finns så oerhört mycket bra omkring oss att lägga sin energi på. Världen är en vacker plats som jag ser det, så full av kärlek och hopp precis som i mitt hjärta. I alla våra hjärtan brinner en låga av ljus och kärlek tänker jag. Människors innersta önskan är väl ändå att få leva sina liv i kärlek och glädje men alla verkar inte riktigt veta hur det ska gå till. Vi behöver hjälpas åt för att tillsammans finna vägen. Vi behöver öppna våra hjärtan för det som känns annorlunda och skrämmande men även förstå vikten av vårt eget ansvar och våga vägledas av vår inre intuition. Vi måste våga drömma stort och visualisera. Jag är övertygad om att vägen till en bättre, kärleksfullare och vackrare värld går via oss själva. <3”Inre frid ger yttre fred”<3
Jag vet att jag är en starkt individ på många sätt, klarar mycket och går min väg, förmedlar säkrare och kraftfullare min sanning för var dag som går. Men jag är även en sårbar och känslosam person som behöver en trygg, varm famn att vila i ibland. Tröstande armar omkring mig när saker känns tungt och jobbigt. Klappen på huvudet, strykningen på kinden, pussen på pannan, lugnande ord eller bara en behaglig tystnad som förmedlar att allt blir bra. Detta är ju viktigt för oss alla även om det ibland kan vara svårt att visa sin innerliga sårbarhet. Har man mycket att ge behöver man också lära sig att ta emot. <3
Jag vill leva och uppleva livet fullt ut. Jag vägrar gå omkring och vara rädd för om jag ständigt ska vara rädd och oroa mig för livet vad är det då för liv jag lever? Jag bestämde mig för flera år sedan att släppa rädsla och ge mer plats för den villkorslösa kärleken. Jag har även bestämt mig för att våga visa mer av den sårbarhet jag bär på, för idag inser jag att den är något fint och inte något att skämmas för och gömma undan. Att våga visa sig sårbar är vackert och modigt. Jag vet ju att det fortfarande finns rädslor inom mig som blockerar och hindrar mig från att leva livet fullt ut. Det tror jag egentligen alla har mer eller mindre. Jag tänker att livet på jorden bland annat handlar om att medvetet jobba med olika rädslor inom oss för på så sätt förlorar de sin makt över oss och sitt grepp om oss och vi blir mer och mer fria. Jag låter mig t.ex. inte styras och hindras av rädslor på samma sätt som förr. Jag låter mig inte heller skrämmas av all den rädsla som ständigt faller över oss från media m.m. längre. Jag tillåter inte att det får fäste inom mig och äter upp min glädje och kärlek till livet.
Tankar som också vuxit inom mig i detta är att vårt mänskliga intellekt och sinne är väldigt begränsat. Vi kan därför inte få logiska svar på allt fast vi som människor och mänsklighet gärna vill ha det. Är det verkligen det vi ska sträva efter i vår jakt efter lycka och välmående? Nej, det tror inte jag för sanningen är mycket mer komplex än så och ju förr vi förstår det desto bättre. Frågorna vi ställer oss är så mycket viktigare än svaren i sig. Vi kommer aldrig komma fram till ett allmängiltigt och självklart svar hur mycket vi än försöker för världen och framtiden är och förblir föränderlig. Sanningen är den att vi skapar vår värld och vår framtid tillsammans. Universum ger oss insikterna vi behöver när vi öppnar upp våra hjärtan och släpper rädslan i att inte veta. Våga släppa kontrollen, våga drömma stort och ha vackra visioner utan att veta hur det skulle vara möjligt. Försök bara vila i känslan av tillit och vetskapen om att Allt faktiskt är möjligt samt att allt som händer på vägen har en mening. Alla möten, alla situationer och allt vi ställs inför finns av en anledning som vi inte alltid behöver förstå innebörden av. Vi är i en lärorik och fin process tillsammans.
”Man måste prova för att kunna veta” – Bra att bli påmind om detta ibland för det ligger mycket i de orden, både gällande stort och smått i livet. Förändringar och Utveckling är en viktig del av livet och ändå är just förändringar så skrämmande för många av oss. Att inte veta vart saker och ting leder blir ofta ett hinder samtidigt måste vi ju våga ta de små stegen vi behöver för att kunna se den förändring vi drömmer om. Livet ger oss hela tiden en massa fina budskap och tecken om vi öppnar upp för det och väljer att se dem. Vi behöver inte ha bråttom någonstans, någonsin. Allt som ska komma till oss, allt som är menat kommer att bli på ett eller annat sätt men vi vet inte alltid när eller hur.
Vi har makten att förändra men vi kan för den skull egentligen inte kontrollera någonting i det stora hela. Vi är en pusselbit i ett gigantiskt pussel där vi omöjligt kan ha koll på hur saker och ting ska falla på plats eller vad som ska hända härnäst. Därför är det viktigt att lära sig leva i NUET, harmonisk och lugn. Vi behöver lära oss leva i tillit och följa vårt flöde utan att skrämmas allt för mycket av ovissheten. Med tillit, tacksamhet och tålamod som starka följeslagare genom livet kommer man långt tänker jag och så en gnutta mod på det då så kanske vi närmar oss känslan av att verkligen leva fullt ut… Jag är på god väg övar o prövar mig fram varje stund. Livet är gott!!!
Vi behöver inte veta hur. Vi behöver bara tro på att sagan som kanske känns för god för att vara sann faktiskt kan bli verklighet. Ju fler som vågar tro, och testa sin tes gång på gång ju närmre kommer vi…
Läs mer om mina tankar kring Hur vi vet det vi vet och om det är sant.
