Förra veckan fyllde jag 40 år och i samband med min födelsedag inföll både en stark fullmåne och fredag den 13 som faktiskt är något av en magisk turdag för mig. Det känns verkligen som en fantastisk start på 2017 för min del och som om väldigt mycket är på gång på olika sätt. Känns omvälvande och lite skrämmande men ändå härligt och nödvändigt på något sätt och jag har bestämt mig för att fortsätta framåt på min väg och se vart den leder mig…
Jag kan inte säga att livet börjar vid 40 för det har ju pågått ett bra tag redan och inneburit så många härliga, lärorika, betydelsefulla upplevelser och erfarenheter. Inget av dem vill jag ha ogjort vare sig de har varit toppen eller mindre toppen. Allt är en del av mig och har gjort mig till den jag är idag så jag väljer att vara tacksam för dem alla.
Känner t.e.x. en enorm tacksamhet för alla älskvärda småbarnsår och familjelivets upp och ner. Ett tag kunde jag känna lite saknad och vemod över att de passerat men inte nu längre. Nu känner jag bara tacksamhet för att jag fått uppleva dem där och då! Blöjbyten, vakennätter, VABdagar, att få pussa knubbiga barnlår, smeka lena små kinder, höra förnöjsamma joller eller ilskna gap. Att få kramas med de finaste ungarna jag vet, se på Disneyfilm och äta godsaker under filten. Att leka i pulkabacken, att bada och lära ut simtag, att se glädjen i ögonen när utmaningar i lekparken antogs och besegrades och när gungan nådde höga hisnande höjder. Allt detta och MYCKET där till som livet som småbarnsmamma till tre underbara skatter har inneburit är något som jag inte skulle byta mot allt annat i världen. <3 Kärleksfulla minnen som betyder så mycket och som jag vårdar varmt, ömt och innerligt i hjärtat! <3 Har en förhoppning om att dessutom få uppleva glimtar av detta igen men som farmor och mormor någon gång i framtiden. 😉 <3 Men just nu är jag en nöjd, stolt och lycklig mor till en dotter på 15, en son som snart fyller 12 och en son på 21 som ganska nyligen flyttad hemifrån. <3
Nä Livet börjar verkligen inte vid 40 men kan hända det börjar om lite ändå… med en förnyad styrka jag samlat på mig av livet som varit, upplevelser som passerat, lärande som berikat, minnen som för alltid består. Livet som 40 plus kommer bli annorlunda det är jag ganska säker på, därför att jag tänker, upplever livet och ÄR väldigt annorlunda nu mot för några år sedan. 
Det känns nog som om livet runt 40 ändå börjar om lite för mig, för andra, tredje kanske fjärde eller sjuttioelfte gången. Det beror lite på hur man ser det eller räknar. Först är ju tiden jag inte ens minns. Tiden då jag själv var liten, sårbar och helt och hållet beroende av andra för att överlevnad. Vaggande i mina föräldrar trygga famn, omhuldad av deras kärlek och växande av deras omsorg. Sen kom första åren av frigörelse. Snubblande på ostadiga barnsben, osäker och inte riktigt nöjd med mig själv. Men tänk så mycket jag ändå lärde mig under den tiden
Sen kom skolåren, även de en epok eller ett ”Liv” i livet. Ett lärande i sig som gick upp och ner. Många väldigt fina minnen bär jag med mig därifrån men också andra lärdomar som jag idag ser som styrkor trots allt. I dag är jag faktiskt tacksam för dem med men skolan är verkligen inte den plats där jag hittat tilliten till min egen förmåga och kraft tyvärr. Den hittade jag på senare tid med råge… tack och lov för det och nu brinner jag för att ge det vidare till andra.
Att bli mamma var en väldigt stärkande del av livet för mig. Barn både mina och andras är något som ger mig en otrolig styrka och kraft. Efter mitt första barn började jag skolan igen och målet var att få jobba med människor och barn. Det ledde till förskollärarlinjen på universitetet och där blommade jag ut, vågade ta för mig, uttrycka åsikter och dela med mig av erfarenheter och tankar djupare och mer än tidigare. När jag ägnande mig åt sådan jag fann intressant och viktigt så växte ett engagemang och en drivkraft inom mig. Rollen som förskollärare har jag tagit på största allvar genom åren och att arbeta för och med barn är något som verkligen ligger mig varmt om hjärtat. Allra helst när det kommer till barns välmående och det inre lärandet som handlar om värdegrund, egenvärde och med mänsklighet.
Sedan det magiska året 2012 så är det just medmänsklighet, hälsa, välmående och personlig utveckling som jag verkligen vill lägga fokus på. 2012 var startskottet då min egna personliga utveckling inom de områdena tog fart på allvar. Ett fantastiskt lärande, djupa insikter och innerlig Tillit som bara fördjupas med tiden. Något väcktes inom mig fredagen den 13 april 2012, något fick liv och kom med förändring på ett sätt som nästan är svår att förklara. En förändring som växer inifrån och ut, som har gett mig en stark grund att stå på och en inre styrka som bara växer sig starkare och kraftfullare och fyller mig med kärlek, tacksamhet, tillit och vetskap om min egen skaparkraft.
Har levt stor del av mitt liv, nästan ända fram tills nu, med en stark vilja och en strävan efter att platsa in, vara till lags, följa strömmen. Har nog omedvetet trott att om jag inte Sticker ut utan försök smälta in så blir livet enkelt men något inom mig har verkligen inte köpt den teorin och det är jag oerhört tacksam för idag. Och jag är väldigt glad att jag tillslut valt att lyssna på rebellen inom mig. Den som hela tiden vetat att livet är så mycket mer än vad vi ser och kan ta på. 
Jag tror ju på själens vandring, inkarnation och att vi lever och lär genom många olika liv men jag känner också att vi ganska lätt kan leva, uppleva och ta lärdom av flera olika livssituationer och dimensioner under ett och samma liv om vi vill, önskar och strävar ditåt.
Allt är energi och det som ska komma till oss gör det vare sig vi väljer att se det så eller inte. Det är min fulla övertygelse som universum gång på gång bekräftar för mig.
Dessa textrader kom till mig i meditativt tillstånd dagen innan min 40 årsdag och jag vill gärna förmedla dem vidare. Kändes djupt inom mig och spred en riktig härlig känsla i kroppen. ”När du tillåter dig att blomma inifrån och ut ger du andra utrymme och möjlighet att göra det samma. Det är INTE egoistiskt att följa sitt hjärta utan det är precis det vi är här för att göra. Inta tryggheten i dig själv och var en förebild. Känn dig fri att vara DU”
Så återigen livet börjar inte vid 40, utan livet förändras med tiden, gång på gång, och jag väljer att njuta av varje ålder och varje tid. Det är dessutom en extra spännande tid och ett härligt paradigm vi lever i nu upplever jag. Nu är MIN tid. MIN, DIN och VÄRLDENS tid! Tänkte först kalla denna text för “Livet runt 40” men ändrade mig för åldern har ju egentligen ingen som helst betydelse i detta – vår bästa tid är ALLTID NU!!! och NU är alltid rätt tid för att låta våra inre blomma och spira fritt…
